Rapport.
Så hur har det gått då, föll jag av vagnen eller kan jag rapportera minus? Minus är det, för att vara exakt så har jag nu gått ned 36 kilo och minskat 35 cm i midjan. Jag har gått från storlek 52 till 38, från storlek xxl till m! Jag har gått från bmi fetma till idealvikt!
Jag fattar det inte själv, hjärnan har inte hängt med. Jag tittar mig i spegeln och möter en smal tjej och jag fattar inte att det är jag! Nu är jag nöjd, nu handlar livet istället om att försöka hålla den här vikten! :)
Resultat!
Jag äger som sagt ingen våg, men måttband har jag och midjemåttet har minskat med sju centimeter så här långt. Jag har hittat många sporrande sidor på nätet och en av dem är http://varstafeta.shapemeup.se/
Den tjejen fyller mig med motivation, hon bevisar att det faktiskt går. Annars tycker jag nu för tiden att så fort man hittar en sida om någon som gjort en stor viktresa så ligger det en GBP-operation bakom. Inget fel med det, men jag kan inte använda mig av den för tips och råd känner jag.
En annan sida som hjälpt mig är http://iform.se/traning/traningsprogram/lopprogram-spring-5-km, det funkar ju faktiskt. Hade någon sagt för några månader sedan att jag skulle börja jogga regelbundet hade jag hånskrattat, idag känns det som ett gift. Igår såg jag fram emot min kvällstur hela dagen och så fort jag kom hem bytte jag om, snörade på mig löparskorna och gav mig iväg. Det är inte bara kroppen som genomgår en omvandling, utan även själen. :)
Still going strong.
Jag har inte fallit av vagnen en enda gång, jag känner mig inte ens frestad på godis, kakor, dricka och liknande. Jag fortsätter att äta nyttigt och fettsnålt och jag känner mig piggare och gladare än på länge.
Jag motinerar på något sätt dagligen och jag som förr hatade det ser nu fram emot den stunden. Det känns verkligen som att jag är på rätt väg. En extra motivation blir det också när andra ser det, flera stycken har kommenterat att jag ser smalare ut. :)
Välkomna.
Nu är det tio dagar sedan jag startade min viktresa och hittills känns det löjligt enkelt, jag mår bättre än vad jag gjort på länge och jag har inget sug efter "vanlig" mat eller sötsaker. Förr har jag alltid känt att jag gör avkall på saker när jag försöker gå ned i vikt, men inte den här gången. Motivationen är på topp och jag känner mig bara glad och nöjd.
Kanske kan en stor del ligga i att magen är bättre än på länge. Min magkatarr är som bortblåst och det är obeskrivligt skönt, jag som är van att gå med uppsvälld mage och ha dagliga magkramper börjar nu förstå hur folk som inte har problem med magen mår.
Däremot efterlyser jag lite roliga recept på nyttig och kalorisnål mat, så sitter ni på något smarrigt får ni gärna dela med er. :-)
Dag tre
I måndags började jag med min diet igen och nu så här på dag tre så förstår jag inte varför jag inte alltid lever så här, jag känner ju i hela kroppen vad mycket bättre jag mår. Jag känner mig piggare, gladare och magen är så bra. Jag lider både av magkatarr och ibs (en tarmsjukdom) och jag märker stor skillnad när jag äter nyttigt och det är exakt den här känslan jag ska försöka komma ihåg när suget sätter in.
I tre dagar nu har jag endast stoppat i mig nyttiga saker och kommer suget så tar jag mig en rå morot. Motionscykeln får sig en omgång varje dag och jag kör även sit-ups och armhävningar och just nu känns allt fint och motivationen är på topp.
Någon viktnedgång är det nog inte tal om riktigt än, men ändå ser jag smalare ut. Min magkatarr gör magen väldigt svullen så jag går runt och ser gravid ut, nu när magen mår bättre så har svullnaden dragit sig tillbaka och vips så ser jag betydligt smalare ut.
På bara tre dagar mår jag bättre och ser smalare ut, vad mer kan man begära? ;)
Nytt försök
Från och med i morgon så är det regelbunden träning och endast nyttig kost som gäller igen, jag vet ju att jag mår så mycket bättre när jag sköter om mig själv och min kropp.
Hade tänkt försöka få en kickstart för att verkligen få motivationen på topp, så jag kikade lite på Cambridgekuren. Blev väldigt nyfiken på att testa, men priset stoppar mig i dagsläget. Får försöka klara det ändå, i alla fall fram till april när ekonomin ljusnar igen.
Så nu kör vi, mot ett smalare liv. Hänger ni med?